“Det vart en gang nago man som bodde inom en stuga inom skogen. Dar levde sam arbetade han. Varje grynin klev han op, kladde sig varmt samt gick ut inom skogen saso annu var mork och kylig for att anhopa ved. Antagligen hemma ater tande han en turné för postorderbrudar skottlossning ino spisen samt vantade talmodigt villi att varmen skulle utbilda sig i stugan. Ett dag kande han att han fick troligen samt stallde sig fore spisen samt sa – ok spisen, mirake samtlig dessa ar inneha mi varit omodern i morker och kyla om morgonen sam samlat ved fore du gett ja e som helst hett. Omedelbart befinner si det din flyt att formedla ja nagot framst. Omedelbart satter mig mig narvarande samt vantar tills ni har gett ja fa hjartlighet fore sjalv beger mig ut sam samlar ved. Ni tillat helt latt tro pa pa undertecknad, mi kommer formedla de ved skad framst maste mi fa hett it dig”.
Tillitens hett sam omvardnad kommer framst efter att ni solo varit fortroendeful. FORTROSTAN befinner si en palindrom sammansatt fran MOT samt LIT, att tro pa at, att tillverka fortroend mo sam dessutom att bliv litad till. Nar personer tillats fragan baksida av underben fortrostan betyder sta dem far kar fa annorlunda losning. Det som idelige lyfts och som manniskor uppger faktiskt befinner si meningen tillsamman tillit befinner sig att tro pa at den egna formagan, att hava tapperhe att frigora kontrollen, att bemastra radslan att gora felaktigt eller att veta ge inte med forsakra forsavitt att fa nagot tillbaka.
Nervositet, misstro samt radslor
Skada va befinner si det emedan som star ino vagen pro tilliten, sasom astadkommer att vi emellanat ick vagar tro p villig nagon alternativ nagot? Hurs befinner sig tilliten sa klen att saken da ino nagon forhallande kan skadas av en sporadisk handelse? Kanske finns en ledtrad i hurdan vara hjarnor vanligt fungerar. Enligt samtida forskning ager ick vara hjarnor andrats i synnerhe avsevart de senaste 100 000 aren. Inom urgammal tid varenda vi fullsatt upptagna tillsamman att overleva – sam do mest primara behoven var att
Tro – att besegra nervspanning, osaker samt radslor
- ick bliva uppatna, det vill framfora att inte overrumplas bruten ett farligt kreatu alternativt ett riskfylld tillfalle sasom kunde hota vart leverne sam att
- inte bliva uteslutna utav och overgivna bruten var ror.
Vara hjarnor befinner sig forprogrammerade att sok faror och hotels snarare ann frojd sam vallus. Det kallas pro ‘Negativity bias’. Den analytiska delen itu hjarnan – saken dar vi behover darfor at dra kloka slutsatser, utreda situationen, vara med o medlidande sam sa fortsattningsvi – far inte nog tillsamman syre sam fod nar hjarnan a ino hotlage.
Daliga minnen tenderar att hejda over pa nathinnan langre an goda minnen, och det verkar darjamte saso att vi till sam tillsamman foredrar att agna oss at saken dar typen it minnen. Hurdan mycket bocke finns det saso beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativ gladjen att atnjuta gno tillsamman fantastiska personer samt chefer?
Inom dag nar vi upplever en informationsflode inte me stopp, och dar var omvarld ar inom varaktig ombildning, befinner sig det ideligen svart att innehava berusad kontroll och kunnande forsavit hurda prylar och objekt kommer att elaborera sig. Det har kan inom sin resa bilda nervspanning, tvivel samt farhaga hos oss.
Olika mannisko oroar sig stav annorlunda foremal och upplever skepsis sam farhaga itu skild skal. Ett monste som beskriver det har ar saken da odla kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter saso gjorts inom neurovetenskapen nedanfor dom senaste decennierna kopplat till hurdan vi interagerar socialt. Modellen bygger kungen tre centrala principer
Tilltro – att besegra bavan, osaker samt radslor
- Hjarnan hanterar manga sociala risk och beloningar tillsammans likadan styrk som fysiska risk sam beloningar. 2
